Facklig oro för elever och lärares framtid

Nämnderna som ansvarar för gymnasieskolan och grundskolan behöver spara uppemot 20 miljoner kronor enligt politikerna. Men förvaltningschef Patrik Håkansson som genomlyst all verksamhet är övertygad om att detta inte räcker.

Oavsett hur stora summorna blir är Niclas Wahlgren, Lärarnas Riksförbund, ordentligt orolig. Han tror mer på vad Patrik Håkansson tycker än politikerna.

– Besparingarna går inte att hantera. Vill politiken tro det så är det för att de inte har någon kunskap om verksamheten, säger han och redan nu är han orolig för sina medlemmar som fått ökad arbetsbelastning.

I stället för besparingar tycker Niclas Wahlgren att det behövs mer pengar till skolan för att den ska fungera. Mellan 10 och 20 miljoner hade behövts.

Förslaget att ta bort specialpedagogtjänster som kartlägger de svåraste eleverna innebär att de inte kommer att utredas. Det får följder hela skoltiden genom gymnasiet. Risken är också att man tappar fler.

– Barnen far illa och mina kollegor också som bland annat dras med samvetsstress, säger Niclas Wahlgren och känner att även de elever som är normalpresterande presterar vad man förväntar sig i dag, men att de i förlängningen också presterar sämre.

Redan i dag finns 20 procent elever som inte når behörighetskraven. Detta lappas och lagas under sommaren och ges godkänt betyg. Men när de kommer till gymnasiet märks att kunskaperna inte är godtagbara.

– Det handlar inte om dåliga lärare på grundskolan utan det handlar om en avsaknad av resurser, menar Niclas Wahlgren.

Andra besparingskrav som han bekymrar honom är att skolan ska minska på fortbildningen.

– Samhället ställer nya krav, men där står skolan med svarte petter och lärare som inte har tillräckliga kunskaper. Det ger eleverna i Karlshamn sämre förutsättningar.