1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Ljusare moln ska skydda korallerna

Med hjälp av en vattenkanon har australiska forskare för första gången i världen testat utrustning som kan göra moln ljusare.
Målet är att minska solskenet över Stora barriärrevet, och därmed kyla ner havet så pass mycket att korallreven kan överleva.
Död korall utanför Lizard Island på Stora barriärrevet i maj 2016.
Foto: The Ocean Agency/XL Catlin Seaview Survey/AP/TT
Testmaskinen är ungefär en tiondel så stor som en fullskalig variant är tänkt att vara. Med 200 fullskaliga maskiner kan man täcka ungefär en fjärdedel av Stora barriärrevets yta.
Foto: Alejandro Tagliafico/SIMS, Southern Cross University/
Den snökanonsliknande maskinen gör små, små vattendroppar som förångas. Bara saltkristallerna blir kvar och tar sig upp i atmosfären.
Foto: Alejandro Tagliafico/SIMS och Southern Cross University./Handout
Daniel Harrison, doktor i biologisk oceanografi, har lett studien.
Foto: Kylie Cork/Southern Cross University/TT
Drönare undersökte om de små partiklarna togs upp i atmosfären. Tanken är att de ska bilda mindre droppar inuti molnen, så att mer solljus reflekteras upp i atmosfären.
Foto: Alejandro Tagliafico/SIMS, Southern Cross University/

Efter massblekningen vid Stora barriärrevet utanför Australiens östkust 2016, samlades forskare för att ta fram planer för hur revet skulle kunna räddas.

– Vi tittade på olika tekniska lösningar. Det byggde på grundkonceptet att om vi kan skicka människan till månen, så borde vi kunna stoppa några koraller från att blekna vid vår egen tröskel, säger Daniel Harrison vid Southern Cross University i New South Wales, som lett studien.

En tidig idé var att pumpa kallvatten över revet. Men det visade sig vara alltför energikrävande.

– Det andra vi tittade på var att göra moln ljusare, vilket visade sig innebära det motsatta. Du behöver bara lite energi för att reflektera bort mycket energi från solen över ett stort område, säger han.

När ett moln bildas behövs små kristallpartiklar av nanostorlek för fukten att samlas kring. Men luften över havet är ofta väldigt ren, med få sådana aerosolpartiklar. Det gör att fukten – även om dess mängd är samma som över land – är samlad i större droppar. De reflekterar mindre solljus tillbaka ut ur atmosfären.

– Idén bakom molnuppljusning är att om du kan förse molnen med fler av de kondenserande partiklarna, så består molnen av fler droppar som reflekterar mer solljus upp i rymden.

Naturlig process

Över oceanerna samlas fukten i molnen normalt kring svavelbaserade partiklar, som bildats av plankton och koraller, eller salt. Havsvindarna vispar upp vattendroppar som dunstar och lämnar kvar saltet. Genom att pumpa upp havsvatten, filtrera det och tillsätta högtrycksluft i en snökanonsliknande maskin så delas vattnet upp i oerhört små droppar och förångas. Kvar finns saltkristaller i nanostorlek, som tas upp i atmosfären där molnen bildas. Där tar kristallerna snabbt upp fukt och växer omkring 500 000 gånger i storlek och blir till droppar.

– Det är därför du kan få så stor effekt med så liten mängd energi, säger Harrison.

Tekniken testades utanför Townsville vid Stora barriärrevet i slutet av mars.

– Revet var fruktansvärt blekt runt omkring oss. Ungefär en tredjedel av korallerna var redan döda från tidigare massblekning, medan runt hälften av de som var kvar verkade blekna medan vi var där.

Pandemin problematisk

Coronapandemin har ställt till det för forskarna, och forskargruppen blev betydligt mindre till följd av restriktionerna. De fick också köra bil de 2 500 kilometerna, och campa längs vägen för att undvika kontakt med andra.

Vattenkanonen, som fanns ombord på ett fartyg, är ungefär en tiondel av en fullskalig maskin. Den dimliknande vätskan som syns är mer av en biprodukt, de droppar som svävar upp i atmosfären – vilket är den övervägande majoriteten – syns inte.

– Vi gör 100 biljoner droppar per sekund av 20 milliliter vatten, säger Harrison.

Testet handlade för det första om att undersöka i fall det gick att skapa de nanostora saltpartiklarna på detta sätt, och för det andra ta reda på om dessa aerosoler sedan togs upp av molnen. Med instrument fästa vid en drönare på olika höjder kunde forskarna tydligt se hur partiklarna blandades med luften.

– Vi ville bevisa att det var möjligt, vilket jag tycker att vi lyckades med.

Måste minska utsläppen

En större maskin ska testas nästa år, och sommaren därpå minst en fullskalig maskin. En fullskalig maskin kan antagligen kyla ned ett område på omkring 400 kvadratkilometer. Men för att ha en tillräckligt ihållande kyleffekt på havet, så att korallblekningen minskar, måste minst en fjärdedel av revet omfattas. Det skulle kräva omkring 200 fullskaliga stationer. De kan förutom på forskningsfartyg ställas upp på öar, pråmar eller på turistbåtar i området. Trots omfattningen kommer det inte att synas någon större skillnad för den som blickar upp i luften. De ljusare molnen reflekterar bara bort omkring sex procent av solljuset.

Om Parismålet möts, så visar beräkningsmodeller att havet antagligen bara behöver kylas 0,3–0,5 grader för att undvika massblekning. Lyckas man kyla ned det ännu mer kan korallrevet till och med att växa till sig.

– Men om vi å andra sidan inte når Parismålet, så kommer den maximala effekten av havsmolnsblekning inte att räcka till mer än att revet överlever några decennier längre. Det är meningslöst, om vi inte minskar utsläppen globalt, säger Daniel Harrison.

Fakta: Korallblekning

En stor del av det marina livet är beroende av korallreven, där de äter, får skydd och förökar sig.
När vattentemperaturen stiger dör zooxanthellerna, en sorts alger som lever i koralldjurens vävnader. De står genom fotosyntesen för nästan all energi som korallen behöver. När stora mängder av zooxantheller dör blir hela korallrevet blekare.
Om temperaturen sjunker kan reven återhämta sig, men pågår processen för länge kan korallen helt dö. Året efter en blekning fungerar inte reproduktionen normalt, då korallerna behöver energin för att överleva.
Den globala uppvärmningen bidrar till koralldöd och är ett stort hot mot korallrevens överlevnad.
Stora barriärrevet drabbades av massblekningar två år i rad, 2016 och 2017, som beräknas ha påverkat 80 procent av det 2 300 kilometer långa revet. Det var en unik händelse, då massblekningar tidigare inträffat ungefär var 25–30 år. Vid mitten av 2018 var koralltäckningen i norra delen ungefär hälften av vad den var 2013. Även i år inträffade en massblekning.
Andra hot är cykloner och utbrott av sjöstjärnan törnekrona som lever av korall.
Källa: Nationalencyklopedin, Stora barriärrevsmyndigheten (GBRMPA)