Han tror på cykelbussen - framtidens klimatsmartaste val
Första gången tanken föddes var under oljekrisen på 70-talet. När det på allvar började pratas om transporternas tunga skuld till klimatförändringarna, blev den aktuellt igen. Sverker Lindeberg, känd fastighetsägare i Karlskrona som jobbat som ingenjör över hela världen och med energisparfrågor på LM Ericsson, tog fram sina gamla skisser på den miljövänliga bussen som drivs av el från solceller, vindkraft – och mänsklig cykelkraft.
– För varför trampa sig svettig på gymmet när man kan köra samma spinningpass på vägen till jobbet, säger Sverker Lindeberg, som speciellt tänker på dem som gärna vill cykelpendla, men som tycker att det är lite för långt.
– Det är ju inte så muntert att cykla från Jämjö när det är två grader i luften och motvind.
I hans värld behöver cykelplatsen inte ta mycket mer än ett vanligt säte, ungefär som de cykelstolar som finns på vissa arbetsplatser. Fast med den lilla skillnaden att cyklarna på bussen förser en generator med energi, som sedan används för att ladda bussens batterier.
Byter batterier gör man enkelt på en laddningsstation.
– Det behöver inte ta många minuter, säger Sverker Lindeberg, som räknar med att minst 20 procent av energin skulle kunna vara en lämplig insats av cykelåkarna, lite beroende på hur många de är.
För givetvis åker de som vill cykla på bussen med gratis.
Kruxet är att hans elbussar skulle behöva vara relativt lätta eftersom batterierna är så tunga. Och därmed bli dyra att bygga.
– Man kanske skulle kunna bygga dem i aluminium, funderar Sverker Lindeberg, som gärna ser att några BTH–studenter tog sig an en prototyp.
Han tror att klimatdebatten behöver mer kreativitet och fler galna idéer, som får oss att tända till, och som kan bearbetas under resans gång.
Då kanske säkerhetsfrågor, som till exempel bälten till cykelbussen, och annat som känns konstigt nu får sin naturliga lösning.
– Det är ju bara att tänka på Jules Verne och hans äventyrliga expeditioner. Då var de rena science fiction. Hundra år senare är det inget konstigt alls med stora ubåtar som färdas på världshavens djup.