Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Gängkriminaliteten tar inte corona-paus

Trots coronapandemin och trots polisens Operation Rimfrost fortsätter dödsskjutningarna
Publicerad 19 maj 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Mellan januari och maj ägde 98 skjutningar rum, varav 15 var dödliga.
Mellan januari och maj ägde 98 skjutningar rum, varav 15 var dödliga.Foto: Johan Nilsson/TT

Parallellt med coronan har polisen fortsatt med sin stora Operation Rimfrost för att få bukt med gängvåldet. Insatsen som drog igång i södra Sverige efter att en 15-åring sköts ihjäl i Malmö i november och sedan utsträcktes till Uppsala i mars-april, avslutas nästa månad men kommenderingschefen Stefan Hector gjorde i praktiken bokslut under en pressträff före helgen.

Resultaten är mycket dystra. Polisen har beslagtagit omkring 700 vapen och 150 kilo sprängämnen, men skjutningarna har fortsatt mer eller mindre som förut. Mellan januari och maj ägde 98 stycken rum, varav 15 var dödliga. Det är fler än under samma period 2019 och 2018 och i praktiken lika många som under rekordåret 2017.

Annons

Bara sedan coronan bröt igenom har en 25-årig man skjutits ihjäl i Malmö, en 16-årig pojke avrättats på Hisingen, en 18-årig man skjutits till döds i Hjulsta, två män skjutits i Enskede, en 30-årig man skjutits ihjäl i centrala Stockholm, en 40-årig man skjutits till döds i Norrköping, en 40-årig man avrättats bland barn på en lekplats i Jönköping, en annan man skjutits på Medborgarplatsen i Stockholm, två män i 20-årsåldern skjutits i Nacka och en man i 30-årsåldern skjutits ihjäl i Göteborg.

Utvecklingen är gränslös trots att samhället i mångt och mycket stängt ner, och trots att polisen på många utsatta platser alltså skruvat upp trycket rejält, åtminstone på papperet. Omkring 250 häktningar har förhindrat ytterligare brott, säger Stefan Hector. Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger ingenting.

Slutsatsen, uttalad eller ej, tycks vara att brottsligheten nu i praktiken följer sin egen konjunktur – ”bilden är så pass mer sammansatt än att bara jämföra siffror”, säger Hector, ”man kan till och med använda våld i förebyggande syfte och allt det här drivs av tillväxten till de kriminella miljöerna". Det är såklart sant, men inget nytt. Som invändning eller förklaring är det dessutom mycket tunt.

Rimfrost såldes in som kraftåtgärd. Tungt kriminella skulle punktmarkeras och gripas och skjutningarna pressas hårt. Målformuleringarna var mycket tydliga på de punkterna: sprängningar och skjutningar i gängmiljö skulle minska, antalet personer som ingår i kriminella nätverk reduceras och tryggheten på gator och torg öka.

Så har det inte blivit. Tvärtom framstår Rimfrost i allt väsentligt som ett misslyckande. Damberg behöver inte vänta en månad med att säga det, utan kan göra det redan nu. Sedan bör han förklara varför. Möjligen är det som professorn vid polishögskolan i Oslo Stefan Holgersson hävdar (TT den 13 maj) att insatsen framför allt haft ett kosmetiskt syfte och i värsta fall fördelat polisiära resurser fel. Eller, som Anna Dahlberg skriver på Expressens ledarsida, att politikerna bör sluta sälja in löftesrika projekt och istället börja intressera sig för vad som faktiskt fungerar: ”en lokalt förankrad poliskår med synliga kvarterspoliser som patrullerar brottsutsatta platser varje dag” (Expressen den 16 maj).

Tanken är nu att Rimfrost ska införlivas i polisens vanliga arbete när insatsen fasas ut i juni. Det hade ingett mer förtroende om åtgärderna faktiskt gett resultat.

Arvid Åhlund
Annons
Annons
Annons
Annons