Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Bra att Blekingepolitiken blir mindre trendkänslig

Trendkänsliga politiker har allt för länge gått på den ena hippa konsumentmärkningen efter den andra. Men när skattepengarna tryter kan det bli ändring på det. Det är bara att välkomna.
Publicerad 18 januari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Eko-märkningen handlar inte om hur man kan odla på mest miljövänliga sätt utan om att vissa godtyckliga produktionsmetoder ska väljas framför andra.
Eko-märkningen handlar inte om hur man kan odla på mest miljövänliga sätt utan om att vissa godtyckliga produktionsmetoder ska väljas framför andra.Foto: Janerik Henriksson/TT

Alla besparingar är inte av ondo. När skattepengarna tryter kan det få kommunpolitikerna att skala bort sådant som aldrig borde ha kommit på plats från första början, som trendkänsliga konsumentmärkningar. Så är nu fallet i två Blekingekommuner.

I Karlskrona innehöll besparingsuppgörelsen mellan koalitionen och oppositionen att eko-målen ska minska till fördel för närproducerad mat, oavsett om den är ekologisk eller ej. Här hade man kunnat hoppas på att eko-målet helt hade slopats men att de nu ska minska från 38 till 30 procent är ändå en framgång. Diskrimineringen av vanlig svensk mat blir därmed något mindre.

Annons

Och Eko-märkningen handlar inte om hur man kan odla på mest miljövänliga sätt utan om att vissa godtyckliga produktionsmetoder ska väljas framför andra. Det handlar om ideologi, inte om vetenskap, och sådant bör inte politiken understödja.

Därav är exempelvis GM-grödor eller grödor förändrade med gensax förbjudna att använda inom ekologisk odling även om användandet av dessa skulle vara bättre för miljön. Bara därför att.

Samma sak med gödsel. Det som borde vara det intressanta i sammanhanget – att tillsätta den mängd näring som grödorna behöver för att kunna växa optimalt och på ett sådant sätt att näringsläckaget minimeras – är ointressant. Det viktiga är i stället att fosfor- eller kvävebärande molekyler passerat en häst-, gris- eller komage innan de hamnar på åkern som näring till växterna. Ideologi, inte vetenskap som sagt.

I Ronneby ser det ut som att man kommer att överge ”rättvisemärkningen” av kommunen. På senaste kommunstyrelsesammanträdet röstade en majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen, 11-6, för att kommunen ska sluta vara en så kallad Fairtrade City. En diplomering som inte enbart innebär en diplomeringskostnad utan också att andelen inköpt av ”rättvisemärkta” produkter successivt ska öka. Äntligen!

Oppositionen med Magnus Pettersson (S) i spetsen rasar givetvis mot förslaget. De styrande och allmänheten bör inte lyssna på honom.

Häromåret konstaterades det i Ekonomisk Debatt att de stora vinnarna på det dyra Fairtrade-kaffet återfinns i Sverige och inte i den fattiga delen av världen. 25 till 30 procent av prisskillnaden mellan konventionellt och rättvisemärkt kaffe gick till producentländerna (Ekonomisk Debatt nummer 1 2015). Andra studier har menat att Fairtrade inte gynnar de fattigaste arbetarna. En tredje kritik är att Fairtrade är ett ineffektivt sätt att överföra pengar på från den rika till den fattiga delen av världen. En fjärde kritik, och kanske den allvarligaste, är att Fairtrade riskerar att låsa in jordbruk i små ineffektiva enheter och på så sätt motverka nödvändiga strukturomvandlingar (Agrifood 2009).

Det är våra skattepengar kommunpolitikerna använder och därför bör de användas med stor försiktighet. Knapphet är inte alltid av ondo utan ibland kan faktiskt något gott komma ut av att politikerna måste vända och vrida på slantarna. Precis som de allra flesta av oss gör när vi går och handlar i butiken.

Anders GustafssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons