Friheten för medier är värd att försvaras

Det ställs också kritiska frågor till experter, myndighetsföreträdare och politiker. Ansvariga frågas ut i direktsändningar. Även allmänhetens oro, kritik och frågor får plats i rapporteringen.

Politiker och ansvariga sätter sig i tv-studior, intervjuas av radio och tidningssajter och svarar under öppna presskonferenser. Inga myndigheter censurerar medborgare på sociala medier.

Vi har dessutom en unik svensk offentlighetsprincip som gör att media och allmänhet kan begära ut handlingar och granska myndigheters arbete.

Allt detta ser vi som självklart.

Men så ser det inte ut överallt i världen, och det kommer inte att förbli självklart i Sverige om inte svenska politiker värnar och försvarar vårt unika system.

Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagstiftning; den började gälla 1766.

I takt med demokratins genombrott har den vuxit sig stark, sida vid sida med en fungerande rättsstat, en öppen ekonomi, vetenskapliga framsteg och ett samhälle med hög levnadsstandard och låg korruption.

Att fria medier självständigt granskar och avslöjar missförhållanden och maktmissbruk är en omistlig del av den svenska demokratin. För att balansera den makt som kommer med en sådan granskning finns också ett unikt system med ansvarig utgivare, som personligen svarar för det som skrivs och sänds. För den som känner sig orättvist uthängd i medierna går det också att få sin sak prövad av Medieombudsmannen. Det finns ett medieetiskt system som fungerat i över hundra år.

I kristid prövas våra samhällen, men det är i fredstid vi bygger dem starka. Tyvärr har vi den senaste tiden sett en farlig utveckling, där yttrandefriheten satts under press från flera olika håll. Flera gånger har coronakrisen använts som ursäkt för att minska pressfriheten.

Vi har sett det ske i länder som Polen och Ungern där journalistiken numera till stor del är statligt styrd. Vi har sett det i länder som USA och Brasilien där journalister beskrivs som ”folkets fiender” av ländernas presidenter. Vi har sett det i Kina, som numera också försöker exportera sin modell av censur och kontroll av medier till andra länder. Men även länder som Japan, Ryssland, Thailand och Indien har på olika sätt krympt mediernas frihet.

För att nämna några exempel.

Svenska politiker kritiserar med rätta dessa övertramp och uttrycker bekymmer över utvecklingen utomlands. De sluter upp bakom protester mot den oacceptabla behandlingen av den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak i Eritrea och den svensk-kinesiska förläggaren Gui Minhai i Kina.

Det är bra. Svenska politiker har en lång tradition av att skydda yttrandefriheten genom lagstiftning och respekt för offentlighetsprincipen i Sverige, och stå upp för frågorna internationellt.

Men de senaste åren ser vi nu åtgärder, förslag och utspel som allvarligt väcker frågan om denna tradition är på väg att brytas.

Det har bland annat handlat om olika begränsningar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagen. Och i lagen om hemlig dataavläsning, som trädde i kraft den 1 april i år, riskeras journalisternas möjlighet att skydda sina källor.

Ofta föreslås dessa lagändringar med vällovliga syften, som terrorbekämpning eller hindrande av högerextremism. Men de hotar att inskränka yttrandefriheten och journalisters möjligheter att fritt granska makten.

Andra utspel tar sikte på public service, med förslag på begränsningar i uppdraget och utökad kontroll.

Förslag under senare tid, om att enskilda journalister ska kunna straffas, är ytterligare ett exempel som avslöjar en tydlig brist på förståelse för hur systemet med ansvariga utgivare fungerar.

Listan på hur media begränsas i sitt arbete kan tyvärr göras längre.

Fri media ska vara bråkig och besvärlig för makten. I fredstid och i kristid. Det gör samhället friskare och garanterar en fri och öppen debatt.

Utgivarna, som samlar Sveriges publicister, vill så här på Pressfrihetens dag uppmana samtliga svenska politiker att aldrig glömma betydelsen av fri media och rätten till att uttrycka sig.

Nästa år – på Pressfrihetens dag – låt oss då kunna summera kloka initiativ och förslag som stärker vår viktiga tradition, inte tvärtom.

Utgivarna, intresseorganisation för svenska publicister:

Christofer Ahlqvist

chefredaktör Göteborgs-Posten

Casten Almqvist

vd, TV4

Andreas Bedinger

divisionschef programdivisionen, SVT

Cilla Benkö

vd Sveriges Radio

Anna Careborg

vd och chefredaktör, SvD

Unn Edberg

publisher, Vi Media

Jan Fager

tf vd, TU-Medier i Sverige

Charlotta Friborg

programchef, SVT nyheters riksredaktion

Viveka Hansson

programdirektör, TV4

Mimmi Karlsson-Bernfalk

chefredaktör Blekinge Läns Tidning

Helle Klein

chefredaktör och vd, Dagens Arbete

Anna Körnung

ordförande, Utgivarna

Anne Lagercrantz

chef nyheter och sport, SVT

Björn Löfdahl

programdirektör, Sveriges Radio

Thomas Mattsson

senior advisor, Bonnier News

Kerstin Neld

vd, Sveriges Tidskrifter

Mikael Nestius

affärsområdeschef Bonnier News Local

Anna Rastner

utbudschef, UR

Åsa Sjöberg

chef innehåll, TV4

Hanna Stjärne

vd, SVT

Johan Taubert

förlagsdirektör, Egmont Publishing

Johanna Thulin-Bratten

programchef Samhälle, TV4

Jessica Wennberg

chefredaktör, Västerbottens-Kuriren

Sofia Wadensjö Karén

vd, UR